Vi måste jobba på att få in mer rörelse i vardagen.
Rör dig i vardagen.
Både vuxna och barn rör sig för lite i vardagen vilket får stora konsekvenser för den framtida hälsan. Friidrottsstjärnan Carolina Klüft tipsar om vad man kan göra för att ändra på det.
VI RÖR OSS FÖR LITE i vardagen och våra längre perioder av stillasittande utan pauser är riskfaktorer för vår framtida hälsa.
Idrottsprofilen Carolina Klüft menar att vi måste jobba på att få in mer rörelse i vardagen.
– Som förälder kan man hitta på saker tillsammans med sina barn. Både vuxna och barn behöver röra sig mer och barn gör som vuxna gör. Man kan till exempel lägga in små rörelsepauser när man tittar på tv. Hitta de där små sakerna i vardagen, som att hoppa av bussen en station tidigare och gå resten av biten eller strunta i hissen. Man behöver inte lägga ribban jättehögt utan få in motion i vardagen. Jag tror att många känner att det kan bli lite övermäktigt när man pratar hälsa. Att man inte alls känner sig som en träningsmänniska och att man inte vill gå på gym. Men mycket handlar om att hitta rörelseglädje i vardagen och få in några rörelsepauser, säger hon.
Många ser det som en stor tröskel att börja motionera och man har svårt att hitta motivationen till ett mer fysiskt aktivt liv.
– Det gäller att hitta något man tycker är kul och lätt. Inte sätta ribban för högt för då brukar man tappa motivationen ganska direkt. Inte hålla på att jämföra sig med vad alla andra hittar på och gör. Sätta sig och fundera på vad jag får plats med i mitt liv. Jag kanske är ensamstående och kämpar så mycket jag kan. Då kanske man inte kan förvänta sig av sig själv att man ska lägga in en massa tid för träning. Då får man helt enkelt lägga ribban på vad man känner att man klarar av och försöka hitta rörelse i vardagen.
Man ska ha roligt när man tränar, men hur hittar man glädjen i att ta trapporna istället för hissen?
– Man gör vissa saker ibland för att man vet att man mår bra av det och det är en glädje i sig. Man känner att jag har gjort något för mig själv, som jag klarade av. Då känner man att man har nått ett delmål. Sedan kanske man inte springer och hurrar när man stigit av bussen en station för tidigt, men det är en glädje att känna att man klarat av det.
Många har för högt satta mål när de bestämmer sig för att börja träna, men det behöver inte vara fel enligt Carolina Klüft.
– Det är inte fel att ha höga mål men då måste man ha en massa små delmål som tar en framåt mot det målet. Då kan man känna att man går framåt hela tiden. Om det är övermäktiga mål är det lätt att tappa motivationen. Om man har målet att orka springa en mil kan man börja med att idag ska jag orka gå en kilometer. Sedan kan man öka på till två kilometer och efter några månader kanske man kan gå en mil. Därefter kanske man börjar springa en kilometer för att så småningom kunna springa en mil, säger Carolina.
Av: POUL HEIE